O´Toole KBT

Information

KBT?
Coaching? | Specifik fobi? | Tvångssyndrom? | Paniksyndrom? | GAD? | PTSD?
Depression? | Autismtillstånd? | Aspergers syndrom? | ADHD/ADD/DAMP? | Tourettes syndrom
Samlevnadsproblem? | Sömnproblem (insomni)?
Litteratur tips!

 


 

Vad är KBT?

Det sätt som begreppet "beteende" används inom KBT skiljer sig från vardagsspråkets användning av ordet. Med beteende menas olika kroppsliga reaktioner, egna tolkningar och uppfattningar om händelser och specifika handlingar som gör att både individen själv och dennes omgivning påverkas. Beteende i denna bemärkelse är föremål för förändring inom kognitiv beteendeterapi. De terapeutiska metoder och tekniker som tagits fram utifrån detta synsätt inom respektive område har visat sig effektiva och ibland mycket effektiva när det gäller behandling av psykiska problem.

En kognitiv beteendeterapeut börjar alltid med att göra en beteendeanalys av samspelet mellan individ och omgivning. Grunden för beteendeanalysen är att varje människa är unik och analysen är därför högt individualiserad men utifrån allmänna principer. Analysen syftar till att kartlägga orsakerna till just denna individs problem.

Orsakerna till problemen är inte på förhand bestämda men en kunnig KBT-terapeut har god kännedom om vilka olika samspel mellan individ och omgivning som brukar förekomma. Även tanke och beteendemässiga strategier som kan härledas från tidiga relationer analyseras för att skapa förståelse för problemens vidmakthållande.

I terapin fokuseras dock på här och nu situationen och de faktorer som där förekommer. Dessa kan utgöras av tex sociala färdighetsbrister, feltolkningar av signaler från den egna kroppen och omgivningen eller andras uppmärksamhet för olika beteenden.

De behandlingsmetoder som ryms inom KBT kan utgå från en persons problem och upplevelser som vid en individuell terapi eller från flera personer som vid familjeterapi. Både individuell behandling med en patient i taget och gruppbehandling med flera patienter förekommer inom KBT.

| top |

 


 

Coaching

Coaching fungerar bäst för dig som vill förändra ditt liv och åstadkomma en rörelse framåt. Coaching hjälper dig att överbrygga glappet mellan var du är och var du vill vara  och synliggör vad som eventuellt hindrar dig i dag. Coaching ger dig stöd att hitta kraft och öka din självinsikt. Hur arbetar du med din coach? Mål och omfattning av coachingen bestämmer du själv i samråd med din coach.


Vad kan en coach ge dig?

| top |

 


 

Specifik fobi

Specifika fobier är väl avgränsade till en enda typ av föremål eller situationer. Det kan vara ormar, spindlar, fåglar, getingar, hundar, katter, blod, sprutor, hissar, att flyga eller höga höjder. Denna form av stark rädsla kan ofta botas med korta och intensiva behandlingsinsatser. Mottagningen har två egna ormar som är vana att bli hanterade, de används ofta i behandlingar med gott resultat.
Principen för behandlingen är att personen i fråga stegvis och under trygga förhållanden skall våga möta det som skapar rädslan.

| top |

 


 

Tvångssyndrom (OCD)

Tvångssyndrom utgörs av tvångshandlingar och tvångstankar. De kan yttra sig på många olika sätt. Tvångshandlingar kallas även ritualer och har som funktion att neutralisera oönskade tvångstankar som tränger sig på. I sina vanligaste former innebär tvångsproblem ett omfattande tvångsmässigt tvättande eller kontrollerande. Detta tvång kretsar kring risken för att bli smittad eller åsamka skada mot sig själv eller någon annan.
Det är ofta svårt för personen själv att eller för utomstående att förstå vilken den obehagliga tanken är och vilken funktion den har. Detta kan vara en av orsakerna till att man ofta försöker bli av med problemet på ett felaktigt sätt eller att någon utomstående ger en felaktig lösning på problemet.
I behandlingen får personen i små steg utsätta sig för det skrämmande och för att inte neutralisera ångesten genom till exempel tvättning, kontrollbeteende eller ritualer. Allt sker stegvis, man börjar lätt så att personen får uppleva att hon eller han klarar ångesten utan att neutralisera den och fortsätter successivt med behandlingen.

| top |

 


 

Paniksyndrom

Paniksyndrom innebär intensiva ångestattacker, med kroppsliga symptom, som skapar en rädsla för att dö, att bli galen eller på annat sätt helt förlora kontrollen. Det rör sig om en rad olika kroppsliga symptom: andning, hjärtklappning, bröstsmärtor, yrsel, darrningar och skakningar, bortdomningskänslor, svettningar, värme- och köldvågor.
Personer med panikattacker söker ofta upp sjukhusens akutmottagningar eftersom de kroppsliga reaktionerna är så tydliga.
Den drabbade gör en katastroftolkning av sina kroppsliga reaktioner, den felaktiga tolkningen ökar reaktionerna och det uppstår en ond spiral som mynnar ut i en panikattack.
I behandlingen får personen lära sig att omtolka sina tankar och sina kroppsliga reaktioner så att symptomen inte tas som tecken på en annalkande katastrof.

| top |

 


 

Generaliserad ångest (GAD)

Generaliserat ångestsyndrom utmärks av att personen känner en ständig oro inför en mängd olika livsomständigheter. Det kan gälla familj, ekonomi, arbete, egen hälsa osv. Ångesten är alltså inte knuten till någon speciell situation, den kommer heller inte i attacker. Man kan även ha en oro kring sitt eget sätt att oroa sig. Ofta tror personen att ängslan och orostankar kan leda till katastrofer av olika slag, såsom att tappa kontroll, bli galen, bli hånad eller bli illa omtyckt.
Med behandling kan personen förmås att identifiera och testa rimligheten i sitt oroande och att utveckla alternativa tolkningar och tankesätt.

| top |

 


 

Post-traumatiskt stressyndrom (PTSD)

Post-traumatiskt stressyndrom innebär att man efter en traumatisk händelse får problem med ångest och kanske depression. Dessa avtar inte efter en rimlig tid utan dyker upp i situationer som man inte ser som kopplade till traumat. Man har återkommande minnen, drömmar och bilder om händelsen. Man kan reagera överdrivet på likartade situationer, få aggressionsutbrott eller känna ledsamhet utan att förstå varför. Det kan vara svårt för personen i fråga att förstå kopplingen till det man upplever och den tidigare upplevda situationen.
I behandlingen arbetar man dels med det upplevda tills ångesten klingar av och dels med att tydliggöra hur händelsen påverkat grundsynen på livet, sig själv och andra människor.

| top |

 


 

Depression

Deprimerade personer förlorar energi och intresset för vardagliga aktiviteter. Koncentrationsförmågan försämras, sömnproblem och viktnedgång är vanliga symptom. Den deprimerade personen tänker i negativa banor kring det mesta. Tillvaron känns meningslös, framtiden hopplös och själv är man värdelös. Det är också vanligt med skuldkänslor och självmordstankar.
Det har visat sig vara mycket viktigt att hjälpa den deprimerade personen med att komma igång med aktiviteter, detta påverkar självkänslan positivt.
Personen får i terapi hjälp med att hitta tillbaka till sitt tidigare sätt att uppleva positiva känslor eller finna nya vägar till livslust.
Effekterna av KBT-behandling blir mer bestående då metoden medför en inlärning av nya sätt, att av egen kraft, hantera framtida negativa händelser. Detta gör att risken för återfall minskar.
I Kognitiv beteendeterapi försöker man också identifiera grundläggande attityder som ökar risken för depressioner. Dit hör önskan att alltid vara omtyckt av alla eller att alltid prestera på toppen av sin förmåga.
Efter genomgången terapi har patienten lärt sig nya sätt att hantera motgångar och besvikelser och står starkare rustad inför eventuella återfall.

| top |

 


 

Autismtillstånd

Alla falla av autism och autismliknande tillstånd har symptom från tre olika områden, en triad av symptom;

Detta betyder att man inte ser det, som för oss andra är klart och uppenbart. Alla outtalade sociala regler som finns i samspelet mellan människor blir oftast svåra att förstå. När människor inte säger exakt vad de menar utan använder sig av benämningar som cirka, ungefär och lagom blir det också svårt att förstå vad andra menar.
Förmågan att i förväg skapa en föreställning om en plats eller en händelse är svår. Det gör ofta att det blir fel eller missförstånd i vardagen för en person med autism. Det blir också svårt att veta vad som förväntas av en i olika situationer eftersom det mesta förblir otydligt och förvirrande.
Det är inte ovanligt att man får ångest eller blir nedstämd.

Idag ser man autism som ett spektra, det vill säga att man kan ha mer eller mindre av autism. Det finns olika sätt att benämna detta och vilken benämning man använder beror på graden av autism.

Aspergers syndrom

Som nämnts ovan förekommer brister i social kompetens, begränsad förmåga till ömsesidigt samtal och oftast ett intensivt intresse för ett speciellt ämne. Dessa är huvuddragen i Aspergers syndrom.
Det kan vara svårt att avläsa kroppsspråk och att förstå känslor. Man kan bli förvirrad av andras känslor och ha svårt för att uttrycka egna känslor. Ögonkontakt och att titta på andras ansikten kan vara mycket svårt för personer med Aspergers syndrom.
Alla andra pratade utan ansträngning. Deras samtal flöt och porlade som en bäck, medan jag kände mig mycket underlägsen, utestängd och obetydlig.
Så kan ett vardagligt samtal upplevas av en person med Aspergers syndrom. Det blir svårt att använda språket i sociala sammanhang, det är till exempel svårt att inse att ord och meningar kan ha olika betydelser. Det är svårt att förstå när man skall börja prata i ett samtal, när det är min tur. och när man skall sluta. Det är vanligt att man avbryter.
Personer med Aspergers syndrom har svårt för att uppfatta dolda, antydda eller meningar som betyder mer än en sak. Tex "ryck upp dig", "släng ett öga på spisen" eller "bada i ljus".
Det finns en tendens till att fascineras av ett specialintresse som upptar personens tid och dominerar samtalen.Olika intressen kan avlösa varandra. Att ha ett specialintresse är dels en lustfylld aktivitet men kan eventuellt också vara ett sätt att underlätta samtal, att signalera intelligens, att skapa ordning och att slappna av.

Autistiska drag

När man inte har så svåra symptom talar man om autistiska drag. Det kan vara att man inte kan behålla uppmärksamheten på något en längre stund eller att det är svårt att koncentrera sig på studier.
All träning och behandling vid autism och autismliknande tillstånd måste bygga på kunskap om autism och hur personen ifråga fungerar. Vissa svårigheter har alla gemensamt men olikheterna är också stora.
Varje person med autism är en unik individ och därför behövs en skräddarsydd behandling för var och en. Arbetet bör vara långsiktigt och det är bra om det kan ske i samarbete med anhöriga.
Det terapeutiska arbetet handlar mycket om tydliggörande, om struktur i tillvaron och om konsekvenser av ageranden, eftersom många med autism har svårt att se helhet och sammanhang. De behöver en tydlig ram för sin dag och med relativt fasta tider och aktiviteter. I terapin får personen även lära sig att bli bättre på att klara förändringar.

| top |

 


 

ADHD/ADD/DAMP

ADHD är en förkortning av engelskans "Attention Deficit Hyperactivity Disorder" vilket brukar översättas med "uppmärksamhetsstörning med överaktivitet".

Huvudsymtomen är uppmärksamhetsstörningar, impulsivitet och överaktivitet. Hos barn och ungdomar finns dessa tre problemområden mer eller mindre och de påverkar varandra inbördes.

Uppmärksamhetsproblemen vid ADHD innebär att barnet/ungdomen lätt störs av det som händer runt omkring, tappar fokus och har svårt att upprätthålla koncentrationen. Barnet/ungdomen hoppar från det ena till det andra utan att få något klart. Efter att blivit avbruten är det svårt att åter komma igång och återuppta det man sysslade med. En del dagdrömmer mycket, sitter i egna tankar, är inte närvarande och blir lätt förvirrade. Omgivningens reaktion blir ofta att "hon/han inte lyssnar". Svårigheten med att inte kunna kontrollera impulser gör att barnet/ungdomen inte kan hejda sina reaktioner. Det är impulsen i stunden som styr. Barnet/ungdomen kastar ofta ur sig svar innan man lyssnat färdigt. Att stå i kö och vänta är svårt. Saker går sönder och barnet/ungdomen utsätter sig ofta för farliga situationer. Den överdrivna aktivitetsgraden gör att barnet/ungdomen rör sig mer, pratar/låter mer än andra. Omgivningens kommentarer blir ofta att "han sitter aldrig stilla", "hon pratar alltid", "hon är jämt för otålig" osv. Ett barn/ungdom som i en del situationer är överaktiv kan i andra situationer verka oföretagsam eller "underaktiv".

Att vara förälder till ett barn/ungdom med ADHD är en mycket krävande uppgift. Man kan behöva hjälp med att förstå hur barnet/ungdomen fungerar och vilka förhållningssätt som fungerar bra och hur svåra situationer kan hanteras.

För många vuxna med ADHD är uppmärksamhetsproblemet det dominerande. Det blir svårt att planera, organisera och komma igång med sitt arbete, sina studier eller med vardagssysslor i hemmet. Det kan vara svårt att tåla vanliga vardagliga stressmoment och många beskriver sig ofta som utarbetade. Det kan vara svårt att mobilisera energi för det som skall göras och man skjuter lätt upp vardagens rutiner. Många beskriver en känsla av rastlöshet och svårigheter att slappna av, samt en vantrivsel när inget spännande händer. Brister i arbetsminnets sätt att fungera leder till svårigheter att göra flera saker samtidigt. Att inte kunna bromsa upp i steget från tanke till handling kan leda till negativa konsekvenser. För många vuxna med ADHD leder svårigheterna med att leva upp till de krav som ställs från studie- och arbetslivet och i relationer till andra till uppgivenhet och nedstämdhet. En del utvecklar även depression.

De problem som utgör ADHD är ofta förenade med svårigheter att kontrollera sin motorik, sin koordinationsförmåga och/eller att tolka sina sinnesintryck. För att ringa in denna dubbla belastning har termen DAMP utvecklats. Diagnosbeteckningen DAMP är idag på väg att försvinna och ersättas av en annan diagnos. Detta eftersom beteckningen DAMP inte har vunnit internationell acceptans som diagnos, den har huvudsakligen funnits i Norden. Motoriska svårigheter, finmotoriska- såväl som grovmotoriska, ger ofta väldigt negativa effekter på andra problemområden. Många som har svårigheter med motorik får också betydligt större svårigheter med uppmärksamhet och koncentration. Det finns tydliga kopplingar mellan motoriska svårigheter och utåtagerande beteenden. Att träna på motoriska svårigheter ger avsevärd förbättring beträffande utåtagerande och explosivitet. De som tidigare gavs diagnosen DAMP får idag diagnosen ADHD med specifika motoriska svårigheter.

ADD kan kort beskrivas som "uppmärksamhetsstörning utan hyperaktivitet". Det blir stora svårigheter med att "komma igång" och få saker gjorda. Man kan kort säga att ADD är ADHD utan hyperaktivitet. Med diagnosen ADD har man svårigheter med att upprätthålla koncentration och uppmärksamhet men man är inte hyperaktiv, snarare motsatsen, hypoaktiv. Man är långsam i sättet att göra saker, man kan ha långsamma rörelser, det tar ofta lång tid att komma igång med olika uppgifter. Det största problemet med ADD är att det går långsamt att processa information till hjärnan. Det kan liknas vid en dator; om omgivningen klickar in ett sökord, startar sökningen men eftersom sökningen tar längre tid hos en person med ADD, tappar omgivningen ofta tålamodet och ställer frågan ytterligare en gång. Då gör personen med ADD en ny sökning men denna gång går sökningen ännu långsammare på grund av stress. Kommer det en tredje fråga från omgivningen ges sökning upp och personen med ADD blir irriterad eller uppgiven. Detta sker ofta på grund av att omgivningens sökmotorer gör snabbare sökningar. En diagnos ger personer med ADD möjlighet att kunna utveckla olika strategier för att hantera svårigheterna med processtid för information samt att få medicinering. Det gör att vardagen kan fungera smidigare. Det finns inte mycket litteratur om ADD. Rekommendation är att läsa om ADHD och bortse från hyperaktivitet.

ADHD, DAMP, ADD är funktionshinder och "växer" inte bort, problematiken finns kvar men förändras genom åren. Det är viktigt att personer med funktionshindret blir bemötta av omgivningen utifrån sina förutsättningar. Med en väl anpassad miljö i hemmet eller arbetsplats/skola, ges möjligheter att deras goda sidor kommer till sin rätt. Stöd kan innefatta information, praktiska råd och strategier som underlättar för personen att leva med funktionshindret. De behöver hjälp med att förenkla och strukturera sin tillvaro samt att förbättra planering i vardagslivet.

Flickor med ADHD är vanligare än man tror, även om det är relativt få som får diagnosen. Dels därför att flickornas svårigheter är annorlunda än pojkarnas och inte lika störande för omgivningen. Men också för att flickor ofta lyckas dölja sitt funktionshinder bakom en god allmän begåvning eller en stenhård yttre disciplin. Det kan bidra till att det går alltför lång tid innan diagnosen ställs. Det finns inte mycket forskning om flickor/kvinnor och neuropsykiatri, då finns det således heller inte mycket dokumenterat. Flickor är överrepresenterade i statistik för ångestsyndrom och depression, bakom en depression kan neuropsykiatrisk problematik döljas. Flickor väcker oftast mindre uppmärksamhet än pojkar, därför märks deras problematik såväl mindre som senare i livet. Flickor hamnar ofta i en känslomässig berg-och dalbana. De känner sig ofta utanför socialt, lätt förvirrade, de drar sig undan och kan utveckla en depression. Ofta används den trygga hemarenan för att få utlopp för aggressivitet, frustration och rädsla, vilket resulterar i konflikter. Flickorna har ofta svåra PMS-problem. Flickor utan diagnos får ofta betala priset av att omgivningen betraktar dem som förvirrade och obegåvade. Flera typer av hobbies avlöser varandra, de kommer kanske efter med skola/arbete och tänker på sig själva som förlorare med få talanger.

 

| top |

 


 

Tourettes syndrom

Tourettes syndrom kännetecknas av motoriska tics (ofrivilliga hastiga rörelser) samt någon form av vokala tics. Motoriska tics kan vara allt från enkla rörelser som blinkningar, grimaser, handskakningar och ryckningar i axlar till mer komplexa rörelser som hopp, slag mot egna kroppen, lukta på händerna och liknande. Vokala tics kan vara harklingar, hostningar, hastiga inandningar, grymtningar, gälla läten och skrik eller ord. Ticsen kan undertryckas kortvarigt t ex bland mycket folk men måste sedan ”släppas loss” t ex i hemmet. Det är även svårt med koncentration, impulsivitet och hyperaktivitet även tvångstankar och tvångshandlingar är vanligt förekommande. På grund av bristande social förmåga kan det vara svårt att förstå andra människors signaler. Icke att förglömma är att många personer med Tourettes syndrom är mycket intelligenta, kreativa och driftiga.

 

| top |

 


 

Samlevnadsproblem

Samlevnadsproblem innebär att parterna har lite eller inget utbyte av varandra, de har slutat att visa varandra uppskattning eller respekt och att de har slutat att göra trevliga saker tillsammans. De kan ha utvecklat nya behov var för sig, som inte blir tillfredsställda i relationen. Det kan leda till att man ofta försöker styra varandra genom hot eller bestraffning. Det är svårt att lösa tillsammans och detta leder ofta till frustration. Behandlingen skall hjälpa till med att förändra negativa mönster och att bygga upp en mer positiv samvaro. Det kan innebära träning i kommunikation, det vill säga att aktivt lyssna, att ge uttryck för känslor, att formulera sina behov på ett tydligt sätt samt att ge och ta emot uppskattning och kritik. Problem och konfliktlösning ingår. Terapeuten visar hur irrationella tankar kan ifrågasättas och ersättas av neutrala och mer förnuftiga förklaringar till olika händelser. Paret får i hemläxa att arbeta med det nya tankesättet. En annan viktig fråga kan vara att öka parets sexuella tillfredsställelse. Ibland kan relationsproblem leda till att den sexuella samvaron försämras. Ibland kan sexuella funktionsstörningar vara det största problemet. Hos män kan det röra sig om erektionsstörningar eller problem med för tidig eller för sen utlösning. Hos kvinnor kan det gälla upphetsnings och orgasmsvårigheter eller vaginism. Både män och kvinnor kan ha problem med lusten. Behandlingen vid sexuella problem är dels tänkt att minska ångestkänslor som kan vara knutna till problemet. Dels att stärka de sexuella känslorna, öka kunskapen om sexualiteten, utveckla nya färdigheter och en bättre kommunikationsförmåga. Paret får uppgifter att tillämpa i hemmet.

| top |

 


 

Sömnproblem (insomni)

Till skillnad från många andra problem orsakas sömnstörning (insomni) inte bara av en faktor eller händelse. Snarare beror sömnproblemen på ett antal faktorer som skiljer sig från person till person.
Oftast är insomni ett symtom på andra problem. Smärta, depression eller olika typer av ångesttillstånd kan vara anledningar till att sömnen blir störd. Ofta hjälper det att lösa de bakomliggande orsakerna för att sömnen skall förbättras. Ibland kan dock sömnsvårigheten finnas kvar även om det ursprungliga problemet har lösts eller försvunnit.
Det finns flera olika orsaker till att sömnstörningen inte försvinner och många av de strategier man tar till för att komma till rätta med sömnsvårigheten kan i sig istället vidmakthålla problematiken.
En del i arbetet med att komma tillrätta med sömnproblem är att skaffa sig grundläggande kunskap om hur sömn fungerar samt faktorer som påverkar sömnkvaliten.
Målet med behandling är att minska problematiska sömnrelaterade aktiviteter så mycket som möjligt. Genom att göra detta bryts en ond cirkel vilket ger bättre förutsättningar för en god sömn.

| top |

 


 

Stress

Stress har definierats som de villkor som uppstår när en människa utsätts för krav i en situation som tar hennes resurser i anspråk.

En stressreaktion med en snabb aktivering när det behövs och en effektiv avstängning när stressen har upphört anses vara ett hälsosamt sätt att hantera stress på. Vad som är skadligt är bristen på möjlighet till återhämtning. Exempel på återhämtning kan vara sömn, egen tid eller gemensam fritid med andra.
Idag är stressen mer långvarig och av psykisk karaktär. Återhämtningsperioderna är få och korta. Utdragna perioder av stress medför hälsorisker.
När man försöker att medvetet agera för att avvärja eller minska stressen, kallar vi stresshantering eller coping.
För att kunna hantera stress på ett effektivt sätt är det viktigt att lära sig och förstå växelverkan mellan biologi, psykologi och individens miljö. Det är också viktigt att inse att det behövs stressreducerande aktiviteter på många olika plan i en persons liv. Man behöver bli medveten om, och göra sig av med onödiga stressfaktorer.

En stor del av behandlingen består av att utveckla personens egna resurser för att hantera stress. Man lär sig att införa en sund förmåga att hantera stress och att använda sina egna resurser för att bekämpa stressen. Att utveckla problemlösning och sociala färdigheter är en viktig del av denna process. Likaså är det viktigt att lära sig kontrollera stressreaktioner genom att lära sig olika typer av avslappning.

| top |

 


 

Delvis källa. Beteende terapeutiska Föreningens hemsida: www.kbt.nu

 


 

Litteraturtips


Autism och Aspergers Syndrom


DAMP/ADHD


Tourettes syndrom


Tvångssyndrom/OCD


Social fobi


Övrigt


| top |




Copyright © 2014 O´Toole KBT AB - info@otoolekbt.se

  

Valid HTML 4.01 Transitional